Det börjar alltid någonstans, allting har en början en historia, ett träd, en blomma, en människa, alla vi börjar någonstans. Denna blogg startar den 21 mars 2019, en dag då mitt liv tog en annan vändning. Så här är den, min nya blogg:

Resan fram till den 21 mars kommer i ett senare inlägg, men fram till det datumet hade mina mål varit klara sedan hösten 2017. Jag visste vart jag skulle, och då den 21 mars ändrades målet för min resa. Jag visste det inte då. Den dagen hade jag inte koll på mycket alls. Men att målet för min resa har ändrats har sakta vuxit fram under vår och sommar fram just denna dag.

Det hela börjar på jobbet, jag har svårt att tänka, har äntligen fått lite egen planeringstid och har så mycket att göra, men mina tankar vill inte, det fastnar ingenting på datorn jag har framför mig,

Ingenting.

Tillslut ger jag upp och jag har ett mål jag ska ringa någonstans, till vem eller om vad minns jag inte. Men där börjar mina arbetskamrater bli oroliga och de ringer efter min chef, hon kommer och säger du kanske borde åka hem, "åka hem tänker jag, varför då" Men känner ändå, jo jag kanske borde åka hem. Jag tar mig till bilen och åker hem.

Väl hemma försöker jag få på teven men den funkar inte.

Försöker sätta mig vid mobilen, den funkar inte den heller.

Plötsligt ringer det på dörren och där står chefen? Varför då, klockan är tolv och min make har just kommit hem för att äta lunch, men det blir ingen lunch för honom. Han tar med mig till läkaren, något jag idag inte minns. Jag minns att jag sitter i bilen till vårdcentralen, men annars är det borta, och min make säger till mig efteråt, att han fick med mig, var bara för han lovade att hjälpa mig att sätta på teven när vi kom hem igen.   

Två veckor ligger jag inlagd på sjukhus, den första veckan är bara ett virrvarr av snurriga tankar. Ett tag trodde jag mig vara på ett rymdskepp, kidnappad av aliens. Jag har svaret på Greta Thunberg farhågor (som jag idag inte minns, typiskt va?) Att vara kidnappad av aliens kan låta roligt och kul, men om man faktiskt tror på RIKTIGT, att du befinner dig på ett rymdskepp är det inte roligt, alls.

Inte förrän en månad senare får jag veta vad jag det varit för fel. Min läkare skrev en månad senare:

 "Patientens klinik och alla undersökningar talar för limbisk encefalit, anti-Hu positiv. När man tittar på Up To Date är anti-Hu ganska nära associerat med småcellslungcancer. Därför skickas remiss för PET-CT på Nuklearmedicin Sahlgrenska."

Detta betydde att jag haft en hjärninflammation som kunde ha orsakats av cancer. Jag har alltså INTE cancer, detta vill jag påpeka med en gång. MEN detta visste jag inte då. I början visste jag inte ens varför jag plötligt glömde mina barn och barnbarn eller trodde att jag varit på ett rymdskepp. Svaret på cancer -undersökningen kom inte förrän ytterligare en månad senare i början av juni efter att ha gjort en PET-CT skanning på Sahlgrenska i maj.

Mer kommer.......