Denna veckan är körig minst sagt OTROLIGT rörig. Har hopat sig så har inte mindre än 6 olika besök inom olika delar av vården just exakt denna veckan. Högkostnadskortet skrapar jag ihop på en vecka det gamla gick ur den sista januari. 

Säkerligen är det mest en slump att alla olika delar där jag är inskriven ramlar in samtidigt och nu gäller det bara att klara veckan någorlunda helskinnad. Och idag hade jag två besök i Borås. I eftermiddag har jag avslappning och medicinsk yoga, så skönt och ser fram emot det. Men eftersom veckan är som den är så hamnade jag där en HEL timme för tidigt. 

Fasen och suck, men känslan av en kopp kaffe blev då överväldigande så det fick det bli, tyvärr utan semla men med en annan god kaloririk sak som nu ligger gott i magen och skvalpar.  Hjärnskadeteamet är det som annars får mest fokus just nu. Ordet hjärnskada återkommer och pratet om min skada är något som jag hör nu och då, det sitter i limbiska systemet och det är lite svårt att greppa, att jag har en hjärnskada. 

Helvetetes jävla skit, typ. Vill inte ha nån jäkla hjärnskada, men hur mycket jag än inte vill så finns den där. 

Ändå. 

Suck, livet har fram tills nu mest bestått av att ta dagen som den kommer träna, äta och leva här och nu. MEN ibland kan jag känna att det är så himla TRÅKIGT. 

Svårt att hitta på saker, svårt att få tummen ur. Svårt att ha roligt och se fram emot saker. Svårt att orka saker som är mer än just nu och här. 

Men blev utmanad att lägga upp vardagsbilden i sju dagar det var kul. Man får fånga de små guldkornen som ramlar in. Tack för den utmaningen lite lagom aktivitet för en annan. Lägger upp den första här, på väg hem efter besöken i Borås på PHT- polikliniska hjärnskadeteamet. Och snart blir det aktiv vila. Hjärnmos är det lite här nu och ikväll får pojkarna fixa egen mat, jag strejkar. Utan "förklaring" var utmaningen men kan inte låta bli utan att lägga ut texten lite, det är liksom jag. Så just den delen skiter jag i, här iallafall.