FASEN, min fysioterapeut var så säker, jag började tro. Allt satt i muskler. Och visst har en hem del suttit i muskler eller brist på muskler. Musklerna i foten är stela som ståltråd. Hon har masserat och klämt både i vader och i foten. Och det har blivit mycket bättre. Därför trodde båda att det var i muskler det satt. Men sen det släppte inte och ansträngde foten och värken kom tillbaka. Inte värre men den vägrade släppa. Då bestämde fysioterapeuten tillsammans med min läkare att vi röntgar foten. Svar fick jag igår: och såklart, självklart visar det att det är artros. Ja varför inte ska det jävlas så ska det. Orkar inte ens bli ledsen, jävla fot. Fast börjar googla som en tok på artros. Ingen kul sjukdom eller vad det nu är åldersförändring. Fördelen är ju ändå att jag numera väger typ 28 kilo mindre än i januari så det borde ju underlätta. Men vissa dagar är det inte utan att livet känns rätt orättvist.  

(På bilden är jag kopplad till en tens som jag fått låna av rehab för ev. smärtlindring)