Igår var en riktigt bra dag. Och när den tanken slog mig började jag fundera vad är en bra dag? Och vad är motsatsen till en bra dag, en dålig dag?    

För mig är det när en känslan av fyller energi och lust som fyller bra dagar. Att orka ta tag i saker få ordning på alla rutiner och känna att man lever.  

Igår levde jag på riktigt. Jag tog mig ut, trots att vädret kanske inte vad så muntert.  Jag försökte se positivt på det hela. Först regnade det, lite grand. Så satte mig i trappan inne här hemma, fick ett meddelande från min syster så vi pratade en stund. Men alla träningskläder var på, skor likaså. Tänkte men vad fasen jag blir blöt och? Så gick ut, OCH det hade slutat. 

Fick en ordentlig powerwalk med meditation intill ett litet vattenfall och några droppar föll men inte många. Och jag njöt verkligen att få vara ute och andas.  

Det var då jag började klura med en fräsch hjärna pånyttfödd av energi. 

Vad är egentligen motsatsen till en bra dag? En dag när man INTE andas är ju en riktigt dålig dag, men den dagen man inte längre andas är man död. Alltså borde ju ALLA dagar du faktiskt andas vara bra dagar? 

Jag kände att jag verkligen var något på spåren här och känslan jag försökt anamma hela året blev nu verklig på riktigt jag förstod tanken med carpediem, att leva nu. 

Om motsatsen till en bra dag är när du inte andas är alla dagar bra dagar tills den dag du slutar andas. Då kan du vila och något annat tar vid en existens vi inte har kunskap om här och nu.  

Så alla dagar är bra dagar för motsatsens är att inte finnas. Jag andas alltså finns jag och den känslan vill jag ta med mig dagar då att andas känns jobbigt och trögt för nu har jag förstått vad motsatsen är.  

Ha nu en underbar dag mina vänner njut av sol och att det snart är jul.